Delstudien ”Hur kan offentlig upphandling bli en verklig motor för ökad användning av återbrukade och återtillverkade textilier?”, som är gjord inom förstudien Slut cirkeln textil, visar hur upphandlande organisationer kan gå från pilot till praxis, om de vågar bli en cirkulär kund.
I forumet kring rundabordssamtalen inom Slut cirkeln har det kommit flera tips om aktuella möjligheter för företag i Nacka som vill ta nästa steg i sin omställning. Det handlar både om konkret stöd, möjlighet till samverkan och en ny utlysning för idéer som kan bidra till ett mer energieffektivt och resilient samhälle.
Offentlig sektor köper stora volymer textil. Samtidigt kasseras stora mängder fullt funktionell textil i samhället, en resurs som skulle kunna tas tillvara. Där finns en outnyttjad potential, och offentlig upphandling lyfts ofta fram som en möjlighet för att ta tillvara den. Men vad krävs egentligen för att det ska hända i praktiken?
En delstudie inom förstudien Slut cirkeln textil bygger på intervjuer med både upphandlande organisationer och leverantörer, kompletterat med en workshop och ett webbinarium. Både goda exempel och organisationer i Nackaregionen ingår, liksom nyetablerade, specialiserade aktörer och breda etablerade leverantörer. Fokus är återbrukad och återtillverkad textil, alltså plagg som används igen eller återställs till funktion, inte produkter av återvunnet material. Återvinning har sin plats, men först när återbruk och återtillverkning inte längre är möjligt, då behålls värdet längst.
Att bli en cirkulär kund
Den bärande insikten är att omställningen inte bara ligger hos leverantören. Den ligger hos den som köper. En cirkulär kund frågar ”vad har vi redan?” i stället för ”vad ska vi köpa nytt?”, styr på livscykelkostnad i stället för inköpspris, och utreder behov innan volym beställs. Det gäller inte bara det egna beståndet, utan också de textilflöden som redan finns att ta tillvara i samhället. Det är inte svårare än traditionella inköp, bara annorlunda.
Valet av inköpsmodell spelar roll. Att köpa nyttjande genom hyr- eller textilservicetjänster är ofta mer cirkulärt i praktiken, eftersom leverantören då har ett ekonomiskt incitament att förlänga plaggets livslängd. Men en organisation som äger sina plagg kan nå lika långt, förutsatt att den styr på livscykelkostnad och tar aktivt ansvar genom hela användningen.
En viktig konsekvens är synen på marknaden. Upphandlingen kan aktivt bygga marknad, inte bara invänta den, genom dialog- och utvecklingskrav som låter köparen föra dialog och testa lösningar under avtalstiden och skala upp kraven i takt med att marknaden mognar. Flera av de intervjuade organisationerna har redan gjort det, med konkreta resultat.
Fem områden där små förändringar ger stor effekt
Studien landar i fem tematiska områden som tillsammans utgör en handlingsinriktning för den som vill gå från pilot till fullskala:
- Inköpspris och långsiktigt värde. Styr på livscykelkostnad, inte lägsta pris, och väg in robusthet och beredskap som ett värde i sig.
- Marknad, skala och struktur. Använd dialog- och utvecklingskrav och ge mindre, specialiserade aktörer utrymme att växa.
- Organisation, ramavtal och upphandlingspraktik. Gör cirkulärt till praxis snarare än eldsjälsprojekt, och jobba tvärfunktionellt.
- Funktion, design och standardisering. Byt detaljkrav mot funktionskrav och rensa i kravbilden så att plagg kan cirkulera, inom och utom organisationen.
- Kultur, acceptans och kommunikation. Normalisera variation i utseende, förklara värdet och dela ansvaret för kommunikationen mellan verksamhet, upphandlare och leverantör.
Områdena har ingen inbördes prioritering, de hänger ihop och påverkar varandra.
Det händer redan
Göteborgs stad kompletterade sitt ramavtal med en cirkulär shop tillsammans med leverantören. Borås stad byggde in mervärdesavdrag på upp till 1,4 miljoner kronor för cirkulära inslag, och leverantören öppnade en återbruksbutik. Region Stockholm driver utvecklingsprojekt med upcycling av gamla textilier till bland annat värmevästar och tvättlappar.
Rätt läge, just nu
Tajmingen är gynnsam. Nya regelverk är på väg, EU:s Circular Economy Act, svenskt producentansvar för textil och ekodesignkrav via ESPR, och de kommer att förändra spelplanen. Produktområden som möbler och elektronik ligger redan före och det går att hämta inspiration från dessa branscher. Marknaden bubblar, och de som vill leda behöver ta steget från experiment till standard.
”Det här handlar om så mycket mer än klimatfrågan. Det handlar om resiliens, beredskap, försörjningstrygghet och ett starkare lokalt näringsliv, om att framtidssäkra.”
Jenny Åström, Xvii Sustainability